Jaha, nu på kvällskvisten så busade jag lite med sonen, 3,5år gammal.
Jag busade på ett sånt där sätt som om min hand hade fått ett eget liv och ville döda mig så där som i filmen Idle hands. Ni vet?! Ja, det är klart ni vet, alla har vi väl varit där? eller? Jo.
Vi hade jätteroligt, han skrattade så att han höll på att trilla av toaletten. Men eftersom hans pappa inte vet när allt går till överdrift så slutade det ett traumatiserat barn som är livrädd för sin pappa och hans galna hand som bara slår pappa i ansiktet.
Jag fick ingen ingen godnatt kram, godnatt puss, eller ens ett -Godnatt pappa Älskar dig!
Allt han sa var -Gå ner pappa. Gå ner!
Pappa gick ner, mamma fick läsa.
Så summan av det hela är att det ligger en son i sitt rum på övervåningen och är rädd, jag menar uppriktigt R-Ä-D-D för sin pappa.
Det var ju ett lysande avslut på en fin fin fredag. Jag kanske skulle ha sökt till scenskolan och blivit skådespelare om jag gör en sån lysande uppvisning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar